Så då. Dags att skriva igen. Nu känns det som när man vaknat mitt på dagen och inser att man missat det vackraste ljuset dagen har att ge. Sömnsmak i munnen. Trots att jag varit uppe sedan sju, som vanligt. Och jag har hittat nya bloggar, det är
Joannas och
Tobias. Det här med bloggar är en del av mitt kontrollbehov. Jag måste veta vad alla gör och vad de tänker och tycker. Om det bara kunde vara så att jag lade tiden på att göra mig själv lite bättre. Gå ner till sjön eller så. Eller läsa
Insikt som av någon anledning hellre hoppar ner i mina föräldrars brevlåda än i min egen.
Ringde vårdcentralen imorse och min tid är om en och en halv vecka. Det är långt dit och i den stad jag befinner mig i nu så har de ett system som går ut på att man får komma samma dag som man ringer. Different shit, same name.
Och ja, jag är kär i både Bill Skarsgård och Allison Harvard samtidigt. Det får jag vara för det är så likt mig.
1 kommentar:
Tack for intiresnuyu iformatsiyu
Skicka en kommentar