lördag, april 18, 2009

I'm not the boy I used to be

Det är med största sannolikhet årstiden som påverkar mig. Är inte ett dugg motiverad till något samtidigt som det känns som om jag är mer medveten än någonsin, kanske är det just det som är felet. Jag känner mig själv; en självcentrerad grubblare. Det som grubblas på är livet, sjukt, friskt och när jag ska orka ta tag i saker. En fördel är väl att jag ändå känner mig ganska kreativ, vilket kan vara lite distraherande när det jag egentligen borde skriva på är min (ganska omfattande) uppsats om ”Den allvarsamma leken” som ska vara färdig på fredag istället för mina oändliga skrivprojekt som det ändå inte blir något av.

Här är det en ganska ensam helg, men det är självvalt eftersom saker har en större chans att tas itu med om jag inte är för distraherad av gott sällskap. Måste erkänna att jag när jag inte kunnat förmå mig att göra så mycket vettigt, suttit och kollat in potentiella bostäder åt ett par vänner i Linköping som planerar att flytta ihop. (Ja, jag är knäpp.) Möjligtvis är det för att jag vant mig vid bostadsletandet efter ett par år utav sökande. Det ger utlopp för mina fantasier om ett alternativt liv.

Förresten kom jag in på kursen i norsk språk och litteratur. Det kan nog bli bra, men jag har inte bokat några biljetter än. Det är för lätt att skjuta upp. Jobbet har jag inte hört något från och jag har inte ringt själv så jag får se om det blir något. Annars får jag väl ta ledigt och leva asketiskt någon månad, det lär jag överleva. Dessutom kan det hända att jag får pengar från CSN för kursen i Trondheim, det har jag inte heller tagit tag i. Nej, jag måste växa upp lite nu och ta mitt ansvar!

Elsa mår bättre, men hon var nog förstoppad. Det hela vände efter att jag matat henne med vatten och hö. Det vill säga inte tvångsmatat, men inte gett upp förrän hon ätit. Kanske räddade det hennes liv också. Kan se paralleller till anorexin. Min lilla ätstörda kanin. Ja, hon äter nu men lite störd är hon och har alltid varit.

Precis som hos Tobias så är det någon som undrat varför mina rubriker är lite svårtydda. Det är helt enkelt citat ur olika låtar som jag har i huvudet för tillfället och ofta säger de (låtarna eller citaten) något om det jag vill ha sagt. Så, slipper ni undra. Från och med idag kan jag skriva ut låten så att ni får en bättre överblick.

A Dieu.


Shoreline - Broder Daniel

3 kommentarer:

Cornelia sa...

Jag köper den storleken jag har nu. Går jag upp i vikt passar ofta mina kläder mig fortfarande. Konstigt men sant :)
Kram!

Anonym sa...

GRATTIS att du kom in på kirsen. Har du bestämt hur du gör?

Sara sa...

Anonym: Jag har varken köpt biljetter eller hört av mig till csn än, om det var det du menade?