Natten

Är rädd. Rädd för att vara för frisk, rädd för att vara för sjuk.

Har blivit underkänt på körprovet för andra gången idag. Det känns jättejobbigt. Självförtroendet är nu i botten och det känns väldigt korkat att jag inte insett förrän den senaste veckan att jag inte kan köra bil.

Är ensam, deppig, ful och känner mig tjock (insåg i går kväll att jag väger 9 kilo mer nu än för ett år sedan).

I Marlioz väntar de på mig och jag bara klantar mig.

I mitt huvud skriker de onda rösterna: Värdelös! Värdelös! Du är inte värd någonting över huvud taget! Din feta gris! Gå och dö! Du är så värdelös! Fatta!

Hur kunde allt bli så här. Så likt förra sommaren, men ändå så olikt?